Minnen - ett PDF-dokument om stadens historia, att ladda ner och läsa
Omdömen om vår stenstad
Arkitekter som format vår stenstad - Sammanfattat av Gunwor Swenning
Minnen
Artikeln handlar om stadens historia, den stora branden och hur staden återuppbyggdes
”Omdömen om vår Stenstad”
”På Selma Lagerlöfs tid”
”Pojken tänkte på städerna nere i Skåne, som såg så gråa och gamla och allvarliga ut. Häruppe i den kulna norden låg Sundsvalls stad innerst inne i en vacker vik och såg ny och glad och strålande ut. Det var något särskilt lustigt med den, när man såg den uppifrån, för i mitten stod en klunga höga stenhus, så präktiga, att det knappt fanns make till dem i Stockholm. Runt om stenhusen var ett tomrum, och så vidtog en krans av trähus, som låg trevliga och glada i små trädgårdar, men som tycktes veta med sig, att de var mycket sämre än stenhusen, och inte vågade sig fram i deras närhet. ”Det här är nog en både rik och mäktig stad”, sade pojken.”Kan det vara möjligt, att det är den magra skogsmarken som ger upphov till allt detta?”
( Ur ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”, av Selma Lagerlöf, 1906)
----------------------------------------------------
När Oskar II tillsammans med landshövdingen besökte Sundsvall den 31 juli 1894 uttryckte han sin glädje över att ”se Sundsvall uppstånden, en fågel Fenix ur askan, i föryngrad och förskönad gestalt”.
--------------------------------
”Det är under en förtviflad kamp om publikens ynnest dessa palatslika fasader uppväxa, nya beklädnadsstenarter brytas och bearbetas, nya yrkesgrenar upptagas och förkofras, guld och färger, måleri och skulptur tillegna sig herraväldet inom fasadarkitekturen. Det är under denna strid våra gator blifva profkartor på alla tiders och alla folkslags byggnadskonst, från romansk, götisk och renaissancestil till fantasistilar af mindre utpräglad tidskarakter.”
(Ur ”Teknisk tidskrift” 1893, under rubriken ”Arkitekturbref”)
-------------------------------------------
Bland städerna vid Bottenhavet är Sundsvall ett undantag, inte bara för att den tidigare än andra tog steget från trästad till stenstad, utan för att resultatet blev så anmärkningsvärt; en tät, monumental och europeisk stad, på sitt sätt lika exotisk i sitt sammanhang som en gång det nyanlagda S:t Petersburg …... Stenstaden är storstädernas täta kvartersstad fast i liten skala.
(Ur boken ”Stenstaden i Sundsvall”, 1988, av professor Anders Åman)
Arkitekter som format vår Stenstad
Branden 1988 blev ödesdiger för stora delar av Sundsvalls stad. Den kom också att bli starten på en helt makalös byggnadsaktivitet, framförallt under 1890-talets första hälft.
Många kända och välrenommerade arkitekter fanns med i den skara som kom att skapa vår vackra unika stad.
Per Appelberg hette den arkitekt som var stadsarkitekt 1886 -1891 och nog kan vi tänka oss det tunga ok han kom att bära under dessa år. Utöver tjänstemannauppdraget ritade han, tillsammans med arkitekten Knut Gyllencreutz sju stora stenstadshus. Ett av dem var Nykterhetsföreningen Hoppet Härs byggnad, alltjämt belägen i korsningen Stora torget – Esplanaden (kvarteret Rätten). Appelberg var också arkitekten bakom det Wessénska huset, som var beläget vid Vängåvan men som numera är rivet.
Det Hirschska huset (kvarteret Nyttan) är beläget vid Stora torgets västra gräns. En gång i tiden utgjorde denna vackra byggnad, med draken på sin spira, även fond till den magnifika öppna plats som sträckte sig över Stora torget, Esplanaden och Vängåvan. Johan Lauretz ritade huset för Isaac Hirsch och byggnaden stod klar 1891.
Adolf Emil Melander ritade tre hus, däribland det Rahmska huset, beläget i hörnet Stora torget – Esplanaden (kvarteret Försöket). Huset stod färdigt 1891. (Direkt söder om kvarteret Försöket låg en gång kvarteret Måttan, det kvarter som utgick genom 1890 års stadsplan och vars mark införlivades som en del i Stora torget). Längre söderut, längs Esplanaden, i hörnet Esplanaden – Köpmangatan (kvarteret Tara) uppfördes 1892 det Wikströmska huset, även det utformat med Melanders ritningar som grund. Båda dessa byggnader är i tre våningar.
När Appelberg avled 1891 tog Sven Malm över som stadsarkitekt och behöll tjänsten till sin död 1895. Hotell Knaust (kvarteret Proserpina), ritades av honom redan 1889. Mitt emot hotellet uppfördes grosshandlare Blombergs hus (kvarteret Jupiter), även det ritat av Malm. Nämnas kan att denne Alfred Larsson Blomberg var en burgen man som sägs vara ”grundläggare” till ett tjugotal hus i vår stad. Malm är också arkitekten bakom det Kihlmanska huset (kvarteret Olympen), på Storgatan 22, som stod klart 1891.
Den arkitekt som med sin penna satt den största prägeln på Stenstaden är Gustaf Hermansson, tillika stadsarkitekt 1896-1897. Han lämnade Stockholm för Sundsvall 1890, efter att ha vunnit den arkitekttävling som hade utlysts för att Sundsvall behövde en ny kyrka (GA-kyrkan). Men i Sundsvall möttes han av en nedbränd stad. Den nya kyrkan invigdes 1894. Byggnaden intill kyrkan, ”Flickskolan”, uppfördes 1892 och är även den ritad av Hermansson. Byggmästare till kyrkan och flickskolan var P J Pettersson.
Närmare 20 hus i Stenstaden har Hermanssons signum. Apotekare Grans hus, det Granska huset, uppfördes vid Stora torget (Storgatan 26) och kännetecknas alltjämt av att apoteket ”Gripen” låg i byggnadens högra hörn. Granska huset ansågs vara det förnämsta privathuset i Sundsvalls stenstad fram till 1894 då det Bernska huset (kvarteret Glädjen) uppfördes på Storgatan 34 för färgaren Johan Berns räkning, även det ritat av Hermansson.
Även följande byggnader ritades av Hermansson:
- Sundsvalls Sparbank (kvarteret Vesta), i hörnet av Esplanaden – Rådhusgatan.
- Flottningsföreningens hus (kvarteret Minerva), Storgatan 12-14.
- Det Holmströmska huset (intill det Granska vid Stora torget), Storgatan 28.
- Byggnaderna på Storgatan 6-8, 11, 30-32 och 38.
- Förutom Flickskolan även Gustaf Adolfsskolan och Östermalmsskolan.
Sammanfattat av Gunwor Swenning
Källa: Sundsvalls historia, del III, sid 7-67, Barbro Björk