I en artikel i ST den 11 mars 2018 kritiseras det faktum att Sundsvalls kommun betalar totalt 2,7 miljoner kronor under fyra år i bolaget Stadsutveckling i Sundsvall AB, vars vd har sin arbetsplats i kommunens lokaler.
Hela artikeln kan läsas på ST: Tidigare planarkitekt kritiserar Sundsvalls kommun för bristande öppenhet i nya bolaget: "Allvarligt"
Därefter fortsätter debatten med insändare och repliker. Se längre ner.
De två insändarna från signaturen "Nisse-Lisa" har vi fått upphovsmannens godkännande att publicera här.
Insändare i ST 4 april 2018
På insändarplats den 15 mars ställde jag frågor till politiken gällande tillkomsten av det Stadsutvecklingsbolag som kommunen bidrar med 2,7 miljoner kronor till. Ingen politiker frånsett Annelie Luthman besvarade insändaren. Annelie Luthman bad om ursäkt för att hon inte hunnit med i svängarna. Kommunalrådet Peder Björk ansåg det inte nödvändigt att besvara min insändare med ställda frågor men hoppade på Annelie Luthman i sin tur. Kommunalrådet hänvisar till att kommunen har skrivit ett samarbetsavtal med Stadsutvecklingsbolaget.
Ett samarbetsavtal mellan två parter är en gemensam skriftlig underskriven överenskommelse om hur man delar på ansvar och uppgifter och hur man tillsammans bestämmer över det man samarbetar om. Nu är det bara så att det inte finns något diariefört samarbetsavtal registrerat. Det finns faktiskt ingenting skrivet mellan bolaget och kommunen. Om det nu inte ligger i kommunalrådets skrivbordslåda eller kanske inspelat? Pratar vi skandal här?
Det som finns skrivet är tjänstemannaunderlaget till kommunfullmäktige, kommunfullmäktigeprotokollet samt en icke underskriven projektbeskrivning utan innehåll.
Så här går det till när Sundsvalls brödraskap får tillgång till resurser som andra inte har möjlighet till. Så jag ställer frågan till politikerna i fullmäktige igen: Varför reagerade ni inte? Och vad tänker ni göra?
Det här är två olika frågor: Den ena är att det är en herrklubb. Den andra är att det som skett är ute i lagstiftningens gråzoner eller kanske olagligt.
Det känns oroande att demokratin inte fungerar. Är det meningen att vi kommunmedborgare skall sitta och lusläsa varje protokoll för att politikerna inte gör sitt jobb?
Det pratas om att politiker blir hotade. Det är en farlig utveckling. Vi får de politiker vi förtjänar. När politiken handskas med makten på det här sättet får vi politikerförakt. Är det dit vi ska?
Nisse-Lisa
Insändare i ST 15 mars 2018
”Vi har valt att göra så här och känner oss bekväma med det”. Citatet kommer från vd:n för Stadsutveckling i Sundsvall AB på frågan om kritiken mot bolaget som har stängt insynen, genom att inte vara ett kommunalt bolag, men som drivs med 2,7 miljoner i skattemedel, har tillgång till kommunal service och kan utnyttja kommunala lokaler (ST 11/3).
Det finns mycket att ifrågasätta. Som medborgare är jag inte bekväm.
Hur kommer det sig att ett privat aktiebolag har fått skattemedel utan upphandling? Hur kommer det sig att detta bolag har fått exklusiv rätt att bedriva stadsutveckling utan att det finns någon kommunal representation i styrelsen? Hur kommer det sig att kommunen helt genar förbi sina egna policys om exempelvis jämställdhet och integration? Hur kommer det sig att kommunfullmäktige utan diskussion lät detta passera? Hur kommer det sig att 2,7 miljoner av kommunala skattemedel ges bort utan ett enda krav på återkoppling av resultatet? Med en projektbeskrivning som inte talar om vad som skall göras?
"Det finns anledning att tro att det finns ett och annat gömt i den här historien.
Att titta på invigningen av Stadsutvecklingsbolaget är intressant. ”Kom upp på scenen, grabbar” säger moderatorn. ”Hur fick du jobbet?” frågar han vd:n. ”Ja, ordförande ringde upp mig och tyckte att jag skulle passa”, citat från vd. Långt ifrån kommunala rekryteringspolicys. Det är så här det går till när män kvoterar in andra män.
I grunden handlar det här om att demokratin monteras ner. När det fuldansas i kulisserna och några tar sig rätten att göra som de vill är det dags för oss medborgare att säga ifrån.
Vad är nästa steg? Ett nytt höghus på torget som skall smygas dit utan insyn?
”Nu gäller det att få medborgarna med oss” – ännu ett citat från ordförande från invigningen. Nej. Inte den här gången heller, säger jag. Delaktighet skapas med transparens och öppenhet. Inte med manipulation och stängda rum.
Av politikerna i kommunfullmäktige vill jag ha svar på följande: Vad tänkte ni på när ni klubbade igenom det här utan diskussion och ifrågasättande? Vart tog era reflektioner och krav på upphandlingsregler, inflytande, insyn, uppföljning och användande av kommunala policys som strategier för utveckling vägen? Vad var det som gjorde att ingen tänkte ett steg till?
Det är valår. Som politiker har du inte råd att vara med i fuldansen. Det är därför du är vald. Att män, vana att få styra fritt, gör som de vill i ett privat aktiebolag kan ingen göra något åt. Men då får de försörja sig själva.
Av dig som politiker kräver jag som medborgare något annat.
Nisse-Lisa
Replik från Annelie Luthman (L) i ST den 22 mars:
Vi borde ha synat formandet av Stadsutvecklingsbolaget
bättre
Svar från Peder Björk den 24 mars:
Luthman har blivit förblindad
i sin iver att kritisera oss
Insändare från Else Amnor den 25 mars:
Snömosigt
svammel som borde ha fått en jurist att haja till
Insändare 6 mars 2017 av Åke Nyberg
Fredagen den 3 mars 2017 kommer att gå till historien därför att kommunens företrädare med hjälp av konsekvensutredningen och protester från många håll beslutat att inte fortsätta försöka genomföra byggandet av en skyskrapa på Stora torget.
Både Nicklas Nyberg och Anders Hedenius har intervjuats i P4 och båda är djupt besvikna att inte projektet
blir av. Båda påstår att ett genomförande skulle ha inneburit ett lyft för Sundsvall.
Att Nyberg visar stor besvikelse beror naturligtvis på att han tappat en stor vinst, men att Hedenius är så besviken,
det förvånar mig. Han säger dock att man ska respektera utredningen och han bör snarast stoppa undan ärendet långt nere i kommunens arkiv.
Nu är det dags att starta arbetet med hur vår oas – Vängåvan/Stora torget – skall utformas och bli en trivsam miljö för kommunens alla invånare. Utvalda och kunniga personer bör snarast bilda en arbetsgrupp som arbetar fram ett program som skall vara underlag för ett antal landskapsarkitekter som får deltaga i en tävling där bästa förslaget vinner. Det vinnande förslaget skall sedan visas för oss som bor i kommunen och vi får då chansen att komma med synpunkter.
Vi som arbetat i föreningen "För Torget mot Skrapan" kan nu andas ut och vi behöver inte längre planera för genomförande av en folkomröstning. Vi och alla andra i kommunen kan nu se fram mot hur vår centrala oas kommer att utformas när det vinnande förslaget klubbats för genomförande.
Åke Nyberg
Insändare 25 januari 2017 av Lennart Gustafsson
Låt er inte missledas av kommunens tal om att det finns en byggrätt bredvid torget. Denna yta finns inte. Det är på torget man tänker inkräkta. Kommunens
agerande lurar folk att tro att det är bäddat för en 115 meter hög skyskrapa bredvid torget trots att politiker vet att den enda rätt som tillkommit för Stenstan sedan stadsplanen 1890 var år 1926 att små enplanshus
för skötsel fick uppföras.
Gällande stadsplanen från 1890 har den försvunnit från kommunens arkiv men har nyligen på privat initiativ återfunnits i länsstyrelsens arkiv och i Riksarkivet där
torget framgår (se bilden). Byggrätten skall enligt kommunen finnas i anslutning mot Esplanaden men text i stadsplanen anger att den intill Esplanaden liggande kvarvarande ytan av kvarteret Måttan utgått och överförts till
torgets öppna yta för att bilda en magnifik öppenhet ihop med Esplanaden-Vängåvan. Planen är godkänd av Kunglig Majestät Oscar II.
Byggare var sugna på det borttagna smala kvarteret redan 1889 men Stadsplanen
har respekterats och ska så även göras av dagens politiker.
Vårt torg är nämligen "folkets torg" enligt PBL, Plan och bygglagen då det klassas som allmän plats som bara får användas till traditionell verksamhet. Inte till en skyskrapa med mest bara 50 bostadsrätter som vi underdånigast skulle få leva i skuggan av likt ett solur med visare på 300 meters längd svepande över torget och Vängåvan och hela riksintresset Stenstan i 200 år. "Liten störning", sa byggaren. Stort hån, säger jag.
Lennart Gustafsson
Inlägg under Ordet fritt i ST den 8 januari 2017
Det dyker upp lite mer uppgifter om vad som hände innan förslaget "skyskrapa på torget" presenterades i april
2016. Redan i januari 2015 vände sig Bodil till byggmästare Niklas Nyberg och ville träffa honom i Örnsköldsvik och även Peder Björk skulle följa med. Ett möte ägde sedan rum hemma hos byggmästaren.
Nyberg hade visat intresse av att bygga på Norra kajen, men av någon anledning kom mötet att handla om torget i Sundsvall, där Nyberg sade att han fått tips om den "fjärde byggrätten". Att gällande planer inte ger
något utrymme för ett sådant projekt tycktes inte besvära någon av parterna. Enligt Bodil Hansson är Nyberg "handplockad" och har också fått företrädesrätt till byggande på torget, före
andra intressenter. I kommunens riktlinjer för markanvisningar står det klart "att det skall finnas rimliga konkurrensförhållanden vid valet av byggherre". Detta har inte de ledande S-politikerna i Sundsvall brytt sig om utan de har funnit
en entreprenör som de vill satsa på och därför erbjudit honom utrymme på en plats som saknar byggrätt.
Samtalen och mötena mellan kommunledning och Nyberg ledde fram
till förslaget om en skyskrapa på torget. I april 2016 var det dags för en presskonferens och kort därefter ytterligare presentationer för marknadsföreningen och allmänheten. Även en tur till Almedalen på Gotland
gjordes av S-ledare och Nyberg för att marknadsföra idén för andra kommunledare. Ett genomförande av projektet kommer att innebära en våldsam förändring av miljön på torget och den omkringliggande
stenstan. Skulle det gå så långt att förberedelser får fortsätta och resultera i att en detaljplan upprättas så kommer Socialdemokraterna att märka det i en folkomröstning eller i valet 2018.
Många Sundsvallsbor tar starkt avstånd från förslaget.
I senaste numret av Byggplats Sundsvall säger Bodil Hansson att "arkitekterna har ansträngt sig för att ge
skyskrapan en struktur som harmoniserar med byggnaderna runt omkring, jag tror att det blir fint". Man kan ju undra i vilket avseende den kommer att harmonisera med befintliga byggnader runt Torget och Vängåvan. Båda dessa platser är
för oss medborgare mycket viktiga och får inte totalförstöras med en skyskrapa. Är det fler bostäder man efterlyser så finns det många platser i kommunen att bygga på.
Skulle det vara så illa att en detaljplan utformas och godkänns av fullmäktige så kommer bygglov att sökas och när detta beviljats så startar byggnadsarbetet. Först behöver man inrama en byggarbetsplats och då kommer man att inkräkta på större delen av Torget, en stor del av Esplanaden, Kyrkogatan och Storgatan. Från upphandling av entreprenaden till invigning kommer det att ta minst tre år.
Man
börjar med att spånta in den yta som krävs för grundläggningen. Sedan när schaktarbetet ner till cirka fem meter avslutats börjar man med att slå ner pålar till berggrunden. Både nedslagning
av spånt och pålar kommer att ge vibrationer i marken och det innebär troligen skador på omkringliggande byggnader. Byggnaden kommer att stå på ett underlag som varit sjöbotten och i sådant jordmaterial fortplantas
pålningsvibrationer långt bort från pålarna. Skador på kringliggande fastigheter kommer att innebära skadeståndskrav och sådana kostnader får kommunen stå för. Alla affärer runt byggplatsen
kommer att drabbas av minskad omsättning under byggtiden eftersom kunderna söker sig bort från stenstan och istället förflyttar sig ut till Birsta.
Åke Nyberg
Bodil Hansson och Peder Björk svarar samma dag, den 8 januari 2017
Det är ingen okänd uppgift att undertecknade har haft en dialog med Nicklas Nyberg för att få honom att vilja investera och bygga bostäder i Sundsvall, det har vi redovisat för tidigare på både presskonferenser, i intervjuer och debattartiklar. Det är inget unikt för just den här byggherren utan vi jobbar kontinuerligt med att få fler företag att vilja etablera sig i Sundsvall. Fler företag som investerar i jobb och bostäder ser vi som en viktig del i att utveckla kommunen.
Det är också en av anledningarna till att Sundsvalls kommun under vår ledning årligen befinner sig i Almedalen, för att träffa företag och få fler att vilja etablera sig i vår kommun. Flera av de vi har träffat är nu också i gång och bygger bostäder. När det gäller seminariet om Nicklas Nybergs planerade bygge så anordnades det av en extern aktör och vi fick frågan om vi ville medverka. Vårt förhållningssätt är att vara tillgängliga till dialog så självklart tackade vi ja.
Att Nicklas Nyberg har haft företräde till den här platsen stämmer inte, utan den har han själv fastnat för. Det är inte första gången någon presenterar idéer om att bygga på den här platsen. Tidigare har det presenterats förslag om bostäder, affärslokaler och hotell. Men det här är första gången som någon har valt att göra en formell ansökan om en detaljplaneändring.
Vem som helst kan ansöka om planbesked. Det innebär att kommunen enligt plan- och bygglagen (PBL) ska pröva om förslaget är lämpligt och uppfyller alla kriterier. Denna prövning bereds av tjänstemän på Stadsbyggnadskontoret som i sitt arbete tar hänsyn till lagar och regler. Därefter fattas beslut i Stadsbyggnadsnämnden. Då frågan är komplicerad utreds förslaget på initiativ av nämnden med större omfattning än en vanlig detaljplaneansökan. Vi har förståelse för att det finns delade meningar om ett eventuellt höghus vid torget i Sundsvall och därför kommer även det fortsatta arbetet präglas av stor öppenhet och bra möjligheter till dialog.
Bodil Hansson (S)
Kommunstyrelsens vice ordförande
Peder Björk (S)
Kommunstyrelsens ordförande
Faktum kvarstår – Bodil Hansson och Peder Björk har handplockat Nicklas Nyberg och på ett flertal sätt, muntligt såväl som skriftligt, lokalt och i Almedalen, stöttat hans planer på att bygga en skyskrapa på Stora torget.
Att den utpekade platsen är på Sundsvallsbornas Stora torget, att byggrätt saknas, att området utgör riksintresse, att stöd saknas i översiktsplan och att där inte finns något kvarter för byggnation, tycks dessa politiker inte bry sig det minsta om. De demokratiska spelreglerna i plan- och bygglagen tar de ingen hänsyn till.
För övrigt är varken Hansson eller Björk ledamöter i stadsbyggnadsnämnden och det är just den nämnden som har att handlägga ansökan om planbesked. Med andra ord ska inte Hansson och Björk styra över stadsbyggnadsnämndens S-politiker. Att ansökan om planbesked direkt bör avslås när stöd inte finns i översiktsplan det borde vara uppenbart för alla politiker, men så blev inte utfallet i detta speciella ärende – på denna unika plats. Vi är många som häpnar.
Översiktsplanen är ju det demokratiska instrument som ska ge oss Sundsvallsbor ett ord med i laget när det gäller en plats som detta. Lika okänt tycks vara att markanvisning, enligt gällande riktlinjer, inte bör lämnas utan att stöd finns i översiktsplan, detta oavsett om löftena är muntliga eller skriftliga. Att politiker i sin verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet, enligt bestämmelse i regeringsformen, förefaller helt obekant. Likaså att gynnande av enskild inte är tillåtet, enligt kommunallagens regler.
Annika Petersson-Berglund
Debattartikel i ST den 5 januari 2017
Det låter i ST på nyårsaftonen som att exploatören redan fått okej för att dra igång detaljplan och att bygget av ett höghus
på Stora Torget kryper närmare. Så är det ju inte. Exploatören har under 2016 begärt att få börja processen med detaljplan.
Kommunen har inte sagt ja till att påbörja detaljplanearbetet. Man gav istället
ett uppdrag till SBK att utreda hur ett höghus på torget skulle påverka bland annat kulturmiljön och riksintresset. Konsulten WSP har anlitats för att göra utredningen.
Den stora frågan under
2017 är om kommunen kommer att säga ja eller nej till att ändra stadsplanen. Inom kommunen har det hävdats att det finns en byggnadsrätt för ett stenstadskvarter mellan Stora Torget och Vängåvan. Vi är några
som har efterforskat hur det egentligen ligger till med den saken.
Det är ett mycket intressant material som kommit fram och som inte är så väl känt. Efter den stora branden 1888 påbörjades omedelbart arbetet med att
ta fram en ny stadsplan för Sundsvall. Ett förslag skickas in till Kungliga Majestät som fastställer stadsplanen men som kräver att det skall läggas in en esplanad. Stadsfullmäktige realiserar detta och i sitt beslut den
15 juli 1889 föreslår man också att ”Herrar Kihlmans och Mattssons tomter i qvarteret ’Måttan’ utläggas till öppen plats”.
Kv Måttan var det bebyggda kvarter som fanns mellan torget och Vängåvan
i den gamla stadsplanen och som nu föreslogs avskaffat. Detta förslag fastställdes av Kungliga Majestät den 31 jan 1890.
Innebörden av 1890 års stadsplan var att stadsfullmäktige och Kungliga Majestät ville skapa och upprätthålla en esplanad och en stor öppen plats utan byggrätt, den som nu innefattar Stora Torget och Vängåvan. Efter 1890 har inga ändringar av stadsplanen gjorts för Stora Torget och Vängåvan.
De byggnader för turist- och taxiändamål som gavs bygglov 1985, trots avsaknad av byggrätt, ansågs hänförliga till ”allmänt ändamål” i likhet med de kiosker som också finns på
torget.
1890 års stadsplan och arkitekturen är grunden för att Sundsvalls stenstad utsetts som ett riksintresse.
Detta riksintresse finns tydligt beskrivet i kommunens översiktsplan och där finns också
tydliga riktlinjer för att hänsyn skall tas till riksintresset:
...Många av byggnaderna är kulturminnesmärkta. Kulturvärdena är en tillgång för utvecklingen och stenstadens kvaliteter ska tas tillvara och
utvecklas…
…Att förtäta i Stenstaden innebär att bebygga de lucktomter som finns och att inordna sig i den befintliga kvartersstrukturen och under de karaktärsdrag som är typiska för Stenstaden…
…Kommunen
ska i planering, tillståndsgivning och verksamhet skydda områden med höga kulturvärden. …som ska beaktas i alla plan- och bygglovärenden…
…grundläggande strukturer med rutnät av gator och
rektangulära kvartersindelningar, tydliga avgränsningar av gatumark, torg, parkmark och tomtmark säkerställs. Alla avvikelser som leder till otydlighet ska prövas separat mot riksintressevärdet…
…Relationen
mellan gatumark och kvartersmark bibehålls. Gaturummens proportioner bevaras (dvs förhållandet mellan hushöjder och gatans bredd)...
Den gällande stadsplanen, 1890 års plan, kommunens översiktsplan och dess hänsynstagande till riksintresset är mycket starka argument för att bevara och stärka den stora öppna platsen Stora Torget Vängåvan.
Mats Henriksson
Ragnhild Widgren
Gunwor Swenning
Tom Sahlén
Inger Lillequist
Expert säger nej till skyskrapan: "Framtiden kommer att döma oss oerhört hårt"
St 161128: Byggnadsantikvarie Michael Thörne vid Länsstyrelsen Västernorrland säger nej till skyskrapan i Sundsvall.
Örjan Torell i St 161128 Bygget av Skyskrapan skulle ta död på Stenstan
Susanne Holmlund i St 161004 Bara Stenstan Sätter Sundsvall på kartan
Håkan Forsell,professor i historia. I St 161005 om Stadsbyggnadsfrågor
Kristina Berglund Vice ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen I ST 160918, Rädda den unika Stenstan även denna gång
St 161001 Ny aktionsgrupp ger skyskrapan
en rejäl skrapa:
Gunvor Swenning St 28/9: Blir det ett ja till skrapan – då kräver vi en kommunal folkomröstning